Denna dagen var inte rolig.

Jag vaknade av en oerhörd smärta i hela kroppen, den var ju väntad men det som skrämde mig mest var att jag inte kunde lyfta eller flytta höger arm eller höger ben. Jag blev verkligen riktigt rädd. Tur jag har tid inbokad hos neurologen, men inte förrän i oktober. Tidigare har det varit armen, men de brukar försvinna efter en timme el så, men detta släppte inte förrrän i em, så jag kom inte ur sängen förrän framåt två. man blir ganska frustrerad samtidigt som man blir rädd. Fick en fin kommentar här igår som jag vill lägga till härunder:


Hej Cissi! Vilket fint foto på dej! Du ser så härligt tankfull ut och jag tänker att det därför är reperesentativt för din sinnesstämning. Det är som du säger svårt att förstå hur det är att leva med smärta när man inte själv är där. Ändå tänker jag att många människor har något tungt att bära på. Bara att kämpa vidare och att glädjas för det som man har att vara glad för. Kvällshälsningar från Åhus nu ska jag vila mig en liten stund för att orka med kvällen... jag blir ju hjärntrött, det är mitt kors att bära. Kämpa vidare, tänkt på din bästis det var hon bra på lilla Irene!

Det var fint skrivet och TACK för kompimangen, jag brukar tänka positivt, men nu när jag inte har någon som förstår riktigt vad det är jag går igenom känns det lite tufft. Jag sörjer ju fortfarande Irene oerhört mycket. Vi som pratade flera timmar om dagen. Saknar den fina uppbackning jag fick av henne. Vi puschade ju varandra alltid.
Jag har ju ofta också lagt mina problem åt sidan för jag tycker om att hjälpa mig själv, men nu har jag inte längre någon att "stötta på det viset" det gör väl att man tänker lite mer på sig själv.Jag vet att många har sina kors att bära och sina problem. Därför skapade jag denna blogg för vill gärna komma i kontakt o få kommentarer från såna som lever med olika sorters handikapp. Man kan byta tankar och erfarenheter.
Idag skulle jag egentligen skrivit protokoll från gårdagen men det får jag göra imorgon, ska först i väg med Yoda till veterinären. han fick utdragit två tänder för ett tag sen men det verkar inte ha blivit helt bra så imorgon får man höra vad dom ska göra. Tack o lov är sambon ledig ifall jag skulle vakna på samma sätt som idag. Det var som sagt väldigt skrämmande, tidigare har det varit en del rörelser med benet men aldrig så här. Det gick bara inte att flytta. =o(
Jag hoppas på en bättre morgondag o ser gärna fram emot kommentarer,

Önskar er en trevlig kväll.
Cissi